Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att ha gjort något ont häktades han en morgon. Köksan hos fru Grubach, hans värdinna, syntes inte till, fast hon kom in med hans frukost varje dag vid åttatiden. Det hade aldrig förut hänt. K. väntade en stund till, låg med huvudet mot kudden och såg på den gamla fru som bodde mittemot honom och som nu stod och iakttog honom med en hos henne alldeles ovanlig nyfikenhet, men sedan ringde han på klockan, på en gång förvånad och hungrig.