Ulf Malmros och Vasa
- Den bästa sommaren (manus)
Min uppgift är inte att göra det roligt för er. När ni åker härifrån i slutet av sommaren ska ni lämna Ängsfors som goda och ansvarstagande ynglingar... Det är det jag får betalt för. Inte för att ni ska vara märkvärdiga och titta på sån där tv!
Josef Fares
- Jalla Jalla (manus)
Abdul stoppar in ett ägg i Måns mun och trycker ner hans brunt nedkletade ansikte i en stor kastrull som står på köksbordet medan Måns håller händerna på ett litet trätroll.
Josef Fares
- Jalla Jalla (manus)
Nej, men asså, den är mer som... tänk dig såhär att du har en såhär avlång ballong som du fyller med vatten. Och den fylls upp såhär, så den blir värsta grymma... men det är liksom som att den blir för tung för sig själv. Så sen bara hänger den.
Josef Fares
- Jalla Jalla (manus)
Det är en fin tallrik det, jättefin. Kolla, det är handmålat det här, kolla. Vilken fin. Och guld, här är guld, kolla. Femtio kronor, billigt, kolla det här priset, femtio kronor.
Josef Fares
- Jalla Jalla (manus)
Vet du, varje gång jag kommer i närheten av dig känns det helt underbart. Det är som om du har värsta positiva energifältet runt omkring dig. När jag kommer in i det blir jag helt pirrig.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
Det är viktigt att den här inspelningsplatsen väljs med stor omsorg. Det måste av bilderna framgå att den här terrängen faktiskt är fullständigt omöjlig att forcera. Det finns gott om dylika platser i svenska fjällen, men för den som inte är bekant med fjällterrängen måste detta visas på ett övertygande vis.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
I ryggsäcken finns: ett par långkalsonger, en mössa, en tröja, ett par strumpor, fyra hagelpatroner, ett paket tobak, en gammal ortstidning, tre askar tändstickor, en regnjacka, en sydväst, en skjorta och ett par handskar, en skiftnyckel och en skruvmejsel och två askar medicin.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
Vi är vid bäcken och ser Daniel lyfta sitt ansikte ur bäckvattnet, vattnet dryper om honom och han kastar huvudet bakåt och ser sig ikring, full av minnet av gårdagens fisketriumf.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
Du, jag har inte bett att få träffa dig. Det är din farsa som satt in en annons. Som om han skulle köpa en hund eller nåt. Jag har inte bett att få komma hit.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
Isak kommer ut ur sitt hus och går mot vedboden. Han försvinner en stund in i vedboden, när han kommer ut igen springer en ensam vit ren över gården och ställer sig en bit från vedboden.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
Emma grimaserar åt Isak bakom ryggen på Daniel för att få Isak att förstå att Daniel ska bli kvar hemma, om Emma får bestämma. Men Isak ser inte vad Emma gör.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
Isak styr mot land, sätter stäven mellan några stenar, stiger ur och drar upp båten en liten bit. Isak är klädd i slitna skinnbyxor, tröja med hål och sliten sydväst.
Mats Wahl
- Mötet (manus)
Emma placerar brevet under stenen. Vi ser härvid att det ligger två andra brev förut under stenen. De har uppenbarligen legat där ett tag för de är blöta och bläcket har runnit ut ur påskriften.
Tage Aurell
Men skrattet var likväl godmodigt, vi tyckte om honom, tyckte om att han blivit så glad och tyckte följaktligen mycket bra om oss själva som hade gjort honom så glad.
Arne Sand
Men å andra sidan, viskade hon och torkade hastigt bort tåren, har han själv grävt gravarna. Tänk om han menar till vänster från honom själv när han grävde. Titta på jordhögarna. Det är den nedre.
Arne Sand
De gick runt kyrkan och kom fram på dess baksida där kyrkogården låg. Kordelia hade sett fram mot detta ögonblick. Hon hade tänkt att hon här skulle känna en starkare sorg över Jan Erikssons död än hon tidigare erfarit och att hon därför skulle inspireras till en gråtstund.
Arne Sand
Till och med Anker som kom hit för första gången tycktes ha sin uppfattning färdig från början. Är det Per Perssons käring som far till stan? Men det snöpligaste av alltsammans var att det är just jag som har gett den där stroppen hans bästa förhandsreklam.
Arne Sand
Men kom ihåg något: Nu har jag vittnen på vad du har sagt, och de vittnena kommer att stanna på Ökalla. Jag har inte sett dig lyfta armen på omkring tjugo år annat än för att sätta på dig mössan. Men någon skola kommer du aldrig tillbaka till, såvida du inte arbetar som en människa här i sommar. Nu har jag sagt det jag hade att säga.
Arne Sand
Sorti, säger du? Du vill således att jag ska dö, det är det du går och hoppas på. Säg inget, jag vet sedan länge att andra människor ingenting betyder för dig. Den enda du tänker på är dig själv. Du går således och grubblar på hur du ska kunna få mig ur vägen?
Arne Sand
Jag har gått här i många år. Kanske finns det de här som inte har ägnat mig så många tankar, och i alla händelser aldrig har trott att jag har kunnat tänka tillbaka. Jag är ingen idiot. Jag vill inte göra mig bättre än jag är, men jag vet åtminstone med mig att jag inte är någon idiot.
